10

En gång träffade Korkade Kurre en brud, som han blev helsåld på. Och hon tyckte att Kurre verkade rar, fast han var lite bakom. Kurre undrade om han inte kunde få komma hem till henne och hon sa:
- Du kan komma i morgon kväll, för då ska mamma och pappa gå ut. Vänta utanför mitt fönster. När jag kastar ut en sten, så betyder det att kusten är klar.
Kurre fattade posto under hennes fönster och han kunde då och då skymta henne. Hon gick omkring i ett genomskinligt nattlinne och Kurre slickade sig om mun. Han var verkligen heltänd på henne.
Äntligen var hennes föräldrar färdiga, sa god natt till henne och gick.
Flickan tog en sten som hon tagit med sig upp och kastade ut den genom fönstret. Sedan satte hon sig på sängen och väntade. Men ingen Kurre kom. Hon väntade i tio minuter, men sedan kunde hon inte hålla sig lugn längre. Hon gick fram till fönstret, öppnade det och ropade lågt:
- Kurre! Märkte du inte när jag kastade ut stenen?
- Jo, kom Kurres röst ur mörkret. Men jag kan inte hitta den jäkeln...

9

Tjocka Björn var galen i att spela på hästar. Men han hade ingen tur. Det började kosta för mycket och hans fru blev sur. Hon förbjöd honom att spela mera.
Men det vet man ju hur det är med sånt. Björn spelade i smyg, förstås.
En dag kom en kompis hem till Björn. Han hette Lelle och var också trogen på Solvalla och Täby och en del andra av landets hästpalats.
- Jag skulle bara undra hur det gick för dig i går, sa Lelle. Hade du nån tur med Audrey Hannover?
Björns fru gav honom världens mest dödande ögonkast och gick ut ur rummet.
- Nu har du gjort bort mig, sa Björn. Det här måste du fixa, innan du går, annars får jag sopkvasten mellan gaddarna.
Lelle funderade och kom på en bra grej - trodde han. Så när Björns fru kom tillbaka, sa han:
- Jag hoppas att du inte missförstod mig, Sivan lilla. Audrey Hannover är en tjej, som Björn har träffat nyligen...

8

Det var för länge sen och långt ute i obygderna. Dom hade just blivit gifta i kyrkan och var på väg hem till gården bakom hästen.

Efter en halvmil snubblade hästen.

- Det var en gång, det, sa brudgummen.

Efter ytterligare en halvmil snubblade han en gång till.

- Det var två gånger det, sa brudgummen.

Hästen knallade på och efter ytterligare en halvmil snubblade han på nytt.

- Det var tre gånger det, sa brudgummen, och så tog han sitt gevär och sköt hästen.

Bruden blev ilsken och började skälla ut honom för att han bar sig åt på det sättet. Hon skällde och skällde. Han satt alldeles tyst och hörde på. När hon var färdig sa han:

- Det var en gång, det...

Sen levde dom lyckliga i femtio år.

7

En kvinna gick in i biktstolen och började berätta för prästen om en karl som hon legat med.

- Men det där har ni berättat sex gånger redan, sa prästen.

- Ja, jag vet. Men jag tycker om att prata om det...

6

En snubbe som hade fyllt sina modiga sjuttio började jaga unga tjejer. Och han fick ihop det med en servitris på en krog han började besöka.

Hans vuxne son var kanske inte så värst förtjust i det hela, men samtidigt tyckte han att farsgubben kunde få roa sig lite. Men han blev sur när pappan förklarade att han tänkte gifta sig med flickan.

- Är du fullkomligt galen, pappa? undrade sonen. Fattar du inte att det bara är dina pengar hon är ute efter?!

- Det är du som inte fattar nånting, pojklymmel, sa pappan. Jag har lagt ut så mycket pengar på den där bruden att det är mina egna pengar jag är ute efter, ska jag tala om för dig...

5

Ett filmbolag höll på att göra en film och de flesta scenerna togs utomhus. En av skådespelarna gjorde en roll som en alkis, som gick omkring på stan och bråkade med folk.

Regissören fick plötsligt en idé och vinkade till sig skådespelaren.

- Vi gör det här på riktigt, sa han. Det blir mycket bättre. Ser du den där killen som kommer gående där borta med den där tjejen? Går fram till dom och förolämpa henne. Så kan vi ta bilder, när han börjar bråka med dig.

Skådespelaren gick fram till paret.

- Är det där din fru? sa han.

- Ja.

- Det var den tristaste människa jag har sett i hela mitt liv, sa skådespelaren och gjorde sig beredd på att få en fet smäll.

Men mannen vände sig till sin fru:

- Vad var det jag sa?

4

De hade tillbringat en kärleksnatt i hennes sängkammare, medan hennes man befann sig på främmande ort. Redan klockan fyra på morgonen ruskade hon liv i honom, och när han sömndrucket slog upp sina ögonrödor, sa hon:

- Du måste skynda dig och smyga ut nu, innan nån annan i huset vaknar. Folk tror alltid det värsta...

3

En kille hade satsat pengar på en revy. En balett skulle väljas ut och han ville vara med. Teaterchefen visade upp flickorna. Om varenda en sa killen:

- Fy fasen...

Till slut blev teaterchefen trött på honom och sa:

- Det här är ju löjligt. Här visar jag upp den ena flickan snyggare än den andra och det enda du kan säga är "fy fasen"...

- Å förlåt mig. Jag tänkte inte på flickorna. Jag tänkte på min fru...

2

Rolle hade alltid varit svag för söta brudar, och när han började kila stadigt med Maja var det många av hans polare som förundrade sig. En dag tänkte Fålle att han skulle fråga rent ut.

-Det är konstigt, Rolle, sa han. Du som alltig har föredragit söta tjejer och så har du börjat pola med Maja. Hon är skelögd, hon har fula tänder, hon har en jättelik näsa och haka som en hackspett.

-Okey, sa Rolle, jag ska förklara för dig. Det var så, förstår du, att jag var och dansade på ett ställe där det nästan var helmörkt. Och så skymtade jag Maja och bjöd upp henne. Jag kysste henne och det var som en dröm, jag kände hennes fasta bröst som var lagom stora och fasta, jag tryckte händerna mot hennes stjärt som var perfekt. Jag strök henne över magen mellan jumpern och kjolen och den var som sammet. Och sen körde jag ned handen en bit, och gosse... har du nånsin låtit en häst äta ur handen på dig?

1

När Rutan och Leffe gifte sig åkte dom på bröllopsresa till Danmark och tillbringade första natten i en liten stad på Fyn, där man upprätthåller gamla traditioner. Bland annat har man en tornväktare, som varje timme blåser i en lur - precis som i det svenska Ystad för resten.

Rutan och Leffe bodde på en söt liten krog med rosor längs väggarna. Och när ded ätit en sen middag och dragit sig tillbaka till det lilla rummet på övre botten sa Rutan:

- Vi kan väl älska varje gång som tornväktaren blåser i luren Leffe?

Och Leffe kunde ju inte gärna säga nej. Efter tre timmar var han emellertid totalt slut och smet ut. Han skyllde på att han måste skaffa cigarretter. I stället skyndade han bort till tornet och klättrade upp till killen som satt där med sin lur.

- Du får en hundralapp om du bara blåser i luren varannan timme, sa Leffe vädjande.

- Det går tyvärr inte för sig, sa tornväktaren. Det var en svensk dam här och gav mig en hundralapp för att jag skulle blåsa varje halvtimme...