När Rolle kom hem en kväll och klev in i sängkammaren såg han ett par mansben sticka fram under sängen, så han böjde sig ner och drog ut killen.
Hans fru satte sig upp i sängen, stirrade uppfordrande på Rolle och sa:
- När du kommer sent hem har du alltid en ursäkt till hands. Det ska bli förbaskat intressant att höra vad du har för ursäkt för att komma hem så tidigt!
Fålle var ur gängorna.
- Det är Doris, sa han. Hon har inte talat till mig på en hel vecka bara för den där historien med Karin förra lördan...
Pålle stirrade avundsjukt på honom.
- Du är lycklig du, Fålle, sa han. Karin har inte varit tyst en sekund sedan den där historien med Doris i lördags...
Det var ett gäng musiker som hade varit på turné i fyra månader. Den femte och sista månaden låg dom i Malmö, snart nalkades hemfärden. Grabbarna tyckte dom ville komma hem lite snygga och fräscha till fruar och fästmör, så dom hyrde ett extra rum på Kramer och inredde det till motionshall med hantlar, skivstång, träningscykel och kvartslampa. Alla jobbade där flera timmar om dan utom Kalle.
- Men Kalle, varför ställer du inte opp?
- Nä, grabbar, det är ingen idé. Frugan är otrogen. Hon har hittat en annan, en neger som heter Spencer.
Ja, det var ju inget att tillägga, tyckte grabbarna då.
Men sen, två veckor innan hemresan, så stod plötsligt Kalle framför kvartslampan. I rock och hatt, solglasögon och handskar, ansiktet dolt i en halsduk. Bara apparaten stack fram.
- Va i helsicke sysslar du me? fick en av gänget fram till slut.
Jo, sa Kalle. Så här har jag räknat ut det. Om fjorton dar så åker jag hem och så ringer jag till frugan från centralen och säjer: Hej älskling det är Kalle, jag kommer klockan tio.
Men kvart i tio så är jag hemma och stoppar in apparaten genom brevlådan och knackar på dörren.
Och då ropar hon: - Neej, Spencer, inte nu. Kalle kommer om en kvart - och då har jag henne fast!
De skulle vigas i kyrkan. Och vid första lysningen frågade prästen församlingen om det fanns någon som hade något att invända mot äktenskapet.
En man reste sig och sa:
- Jag!
Men då stirrade prästen ilsket på honom och sa:
- Tyst, människa! Ni är ju brudgummen . . .
Den unge pastorn hade satt fart på fritidsverksamheten i församlingen. Han hade startat flera föreningar, bl. a. en som hette "Unga mödrar". En dag efter högmässan läste han upp några meddelanden beträffande fritidsverksamheten. Åtskilliga äldre församlingsmedlemmar blev något oroade, när han läste:
- Unga mödrar ska i fortsättningen träffas två kvällar i veckan. Är det några som vill bli unga mödrar så går det bra att anmäla sig hos mig i sakristian . . .
Han var en utmärkt skådespelare, men han råkade alltid in i en massa trubbel, eftersom han var galen i fruntimmer. Så fort han kom till en teater blev det en massa problem, eftersom han aldrig tog någon hänsyn till vem han prasslade med.
Nu var det en pjäs som skulle sättas upp och i den fanns det en roll, som passade den här skådisen precis.
Han gick till producenten och sökte jobb. Men producenten var tveksam.
- Det blir alltid så mycket trassel med dina fruntimmershistorier, sa han.
Skådisen lovade och svor vid allt som var dyrt och heligt att han skulle skärpa sig. Och så fick han jobbet.
Men anden är stark och köttet svagt - några dagar efter det att repetitionerna hade börjat träffade han en brud på en bar och blev helsåld på henne. De åkte hem till henne och hade några härliga timmar ihop och så där fortsatte det.
En dag kom skådisen och hans nya brud promenerande på stan, när de mötte producenten.
Skådisen fann sig snabbt.
- Tjänare, tjänare, sa han. Jag ska be att få presentera dig för min fru...
Producenten såg inte alls särskilt glad ut.
- I helsike heller, sa producenten. Det är min fru...
Rolles gamla skolkamrat Hans-Evert var språklärare. Han var mycket noga med hur man skulle uttrycka sig.
Hans fru hette Ester och var en ganska härsken dam. Hans-Evert tröttnade på henne och skaffade sig en älskarinna.
När Hans-Everts fru reste bort för att hälsa på sin syster flyttade älskarinnan hem till honom. Men Hans-Evert hade tagit fel på dag, så när han och älskarinnan låg i sängen en morgon och värmde upp varann inför den stundande dagen klev hans fru in i sängkammaren.
Hon slog händerna för ansiktet och skrek:
- Hans-Evert! Jag är verkligen överraskad.
Då höjde Hans-Evert huvudet från älskarinnans blonda hår, tittade allvarligt på sin fru och sa:
- Nej, det är du inte. Det är vi som är överraskade. Du är förvånad.
